aha-upplevelse


Jag har börjar läsa väldigt mycket om det här med autismen och har kommit fram till att Filippas problematik inte består av det sociala samspelet, eller jo till viss mån. Men hon är väldigt social och kan anpassa sig fint till andra människor, OM hon vill det vill säga.
Men hennes största problem är alla sinnesintryck. Hon använder sina sinnen på helt annorlunda sätt. Hon kan ju identifiera folk genom doft, hon kan hitta en sak ute på gården, lukta på den och veta vems spade det är exemplevis. Härom dagen kom hon på att hon kan lukta precis som hundar. Fidelis vagn luktar tydligen på något speciellt sätt och hon kunde lukta på marken och säga, här har du gått.
Hon kan ha tio-tolv ljudkällor på samtidigt och ändå urskilja vilket hon vill höra. Det kan vara ett högt eller jättelågt ljud, hon verkar höra dom lika mycket allihopa.
Känseln, hon avskyr att tvätta håret, få regn på sig (eller vatten förhuvudtaget), slå sig finns inte, men att stryka på hennes arm är obehagligt.
Smak är också en sak som är knasig när det gäller Fipsa, hon kan urskilja minsta lilla grej i maten. Går inte lura henne där heller.

Haha det var så kul en gång när hon hade varit hos farmor, på kvällen när hon ändå var borta passade jag på att permanta mitt hår. Dagen efter kom hon in genom dörren och istället för att säga hej som hon alltid gör, så frågade hon direkt, vad luktar du??
Och det värsta hon visste med att jag och Fideli var sjukhuset när Fideli föddes, var inte att hon fick bära henne, hålla henne utan att hon inte fick lukta på henne. Hon frågade många gånger, hur luktar bebisen.

Och alla gånger jag tyckt att Fipsa varit fjantig när vi ska klippa naglarna.. "Näää det gör inte ont" men så läste jag i en självbiografi att den tjejen hade fått fysikt ont av att klippa naglar, håret och duscha. Ungefär så ont som det gör att skrapa sig på marken när man cyklar omkull.
Tänk om min stackars fipsa har fått så ont och jag har bara fortsatt.. naawh

Jag har iaf fått ett helt annat tänk när det gäller hennes problem. Jag har mer eller mindre tvivlat på den här diagnosen eftersom det mesta i dignosställningen och kriterer handlar om den socialabiten samt språkutveckling.
Och nu är det ett mindre problem, så jag har varit skeptisk och trott att något är felsatt. MEN nu har jag fått klart för mig att autism inte bara är sånt, utan mycket om hur man upplever saker ute i världen. Hon kommer uppfatta saker på ett helt annat sätt än vad vi "typiska" människor gör och det är det som utgör problematiken!! Äntligen har jag fått upp en riktig förståelse!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0