allt går åt helvetet...

Nu är det riktigt jobbigt här hemma. Filippa får för sig att hon är ett år och beter sig verkligen som det också. Vaknar om nätterna och vill sova med mig. Gråter och ropar efter mamma.
På dagarna går det ut på att göra så mycket som möjligt bakom min rygg. Vad det är spelar mindre roll, det som är viktigt är att det är något som man inte får. Kaxig som få. Pust.

Och i huvudet har man tröstat sig med att man åtminstone har kortis var fjärde vecka. Men idag, mitt i kaoset ringer LSS och meddelar att dom avslutar insatsen, med anledning att vi bytt folbokföringskommun!
Japp, skoj.
Allt är värre än någonsin OCH inget kortis! Åhhh vad trevligt. Om det inte är nu jag svimmar, så är det imorgon.

Kommentarer
Postat av: Natalia

oj, stackare!

finns det inget man kan göra för att få tillbaka kortis? Prata med någon? Eller lösa det på något sätt?

2010-10-25 @ 19:51:20
URL: http://ladynextgoround.blogspot.com
Postat av: ullet

Så får de bara inte göra! saknar er det gör jag o skulle jag kunna fixa kortis så skulle jag göra det bums! kram

2010-10-26 @ 20:30:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0