pallar inte med´na
Nu har vi kommit in i en period där det inte är kul alls. Allt är verkligen jobbigt och Fipsa vill inte samarbeta med något. Jag fick ett litet spontant infall om att skaffa en mellanstorleks hund till oss alla, bland annat för att få filippa att byta fokus från bebis. Sällskap, kompis och en motivator att komma ut utomhus. Sedan dess har livet varit förjävligt enligt fipsa. Hon rymde iväg idag, stack till dagis av alla ställen och stod där och tjöt om att hon inte visste vart jag var någonstans. Kan tillägga att dagen innan hade jag låtit gå in själv efter att släppt av henne vid grinden, tydligen hade hon aldrig gått in utan stått vid dörren och gråtit. Så dagis-personalen måste ju tro att jag är världens sämsta morsa nu alltså. Bara att invänta ett samtal från socialen snart.
Jag är SÅÅÅÅÅ jävla trött på detta så jag vill bara gömma mig eller lämna iväg henne.
Appropå lämna iväg henne, idag (äntligen) ringde kortidsboendets chef upp mig och sa att på måndag ska jag komma och titta på ett boende och få information, så nu äntligen kommer kortis igång och jag kan eventuellt få den avlastning jag behöver!! Tjihooo jag bara längtar!!
