dottermedautism

Idag var vi iväg och tittade på kortis, fast vi säger nattis för då blir Filippa super glad, hon älskade nattis.
Och när vi skulle åka därifrån blev det lite halv-kaotiskt, hon ville ju sova kvar, stackarn! Men det är kul iaf att hon gillar kortiset! Tror det kommer bli super bra för oss alla, så nu är det bara att sätta hoppet till en snabb schema-läggning. Så fort som möjligt ska hon få testa på det, för det är det enda hon pratar om nu!

För övrigt har Filippa haft litetankar och funderingar om livet. Härom dagen kläckte hon den briljanta frågan: Kan man köpa barn?

Och igår i badkaret frågade hon mig: varför är rumpan glad?
Jag frågar gång på gång, vaddå glad? Vad är det som är glad?
Hon visar hela stjärten och blir frustrerad och skriker... häääär, varför är den glaaaaad?
Jag fattar fortfarande ingenting.
Filippa har ju fått för sig att vissa byxor är arga, glada ellr dumma. Så jag frågade ifall "glad rumpa" var detsamma som mjuk, som hon menar med byxor.. men nää.
Vette fan vad en glad rumpa är för något. Någon som har något förslag?

Igår var vi på ytterligare utbildning, denna gång handlade det om utvecklingsstörning. Och jag kan med säkerhet samt glädje konstantera att Fipsa inte har nedsatt begåvning!! Hon har otroligt många starka sidor och det är i majoritet! Ändå är det mycket att träna på innan hon är helt klar för ett "normalt" vuxenliv. Men det verkar lovande =) Innan skolstart ska det genomföras ett mer nogrannare test angående IK och begåvning, ocj jag ska även föröka få till en utredning om AD/HD då hon visar tydliga tecken på hyperaktiv och fokuseringsproblem. Men läkaren på habiliteringen avfärdade min önskan direkt utan att ens träffa oss, med motivering: om man har AD/HD kan man inte skärpa sig i okända miljöer! Jag har nu forskat lite i det här och kommit fram till att den motiveringen bara är bullshit!! Så jag ska ta mig tusan få till en utredning så Filippa kan få rätt hjälp direkt när hon börjar skolan!!

Idag har vi varit på första möte på kortis, och nästa vecka ska Filippa följa med och se på hur det ser ut. Jag hoppas att hon kommer gilla det och att hon vill vara där. Och jag hoppas att våra önskemål om tider kan bli verkligehet, isåfall 3½ dygn var tredje vecka. Skulle vara så skönt att få andas för en gång skull.

Ska skriva om lite hyss hon gjorde idag. Jag gick in i sovrummet och skulle börja vika tvätt, när jag hör något konstigt, mekaniskt ljud. Rusar till vardagsrummet, där Fipsa står vid Wii-spelet. Då har hon tryckt in en vanlig cd-skiva trots att det redan fanns ett wii-spel i. Hur FAN får man in ytterligare en skiva där? Hon måste ju ha tryckt satan alltså.

Senare när hon satt lugnt och stilla och tittade på playhousedisney, så frågade jag ifall vi skulle ta oss ett bad, passa på medan bebis ändå sov en liten stund.
Ja, jag går och fyller på badkaret och väntar på att Fipsa ska komma till badrummet. Istället för att hon kommer, så hör jag klirr och klonk ifrån köket. Då har ungen tagit en creme friesh burk och hält i en annan burk och blandat i jordgubbssylt, hon hävdar att det blev en god dip till alla chips hon hade hält ut på köksbordet och matade hunden med *suuuuuuck*

Förtår inte hur man ens kommer på en sån idé?
Förstår inte hur man ens hinner åstadkomma allt det där på någon minut?
She is unbeliviable.. Jag står inte ut med all energi..

Nu har vi kommit in i en period där det inte är kul alls. Allt är verkligen jobbigt och Fipsa vill inte samarbeta med något. Jag fick ett litet spontant infall om att skaffa en mellanstorleks hund till oss alla, bland annat för att få filippa att byta fokus från bebis. Sällskap, kompis och en motivator att komma ut utomhus. Sedan dess har livet varit förjävligt enligt fipsa. Hon rymde iväg idag, stack till dagis av alla ställen och stod där och tjöt om att hon inte visste vart jag var någonstans. Kan tillägga att dagen innan hade jag låtit gå in själv efter att släppt av henne vid grinden, tydligen hade hon aldrig gått in utan stått vid dörren och gråtit. Så dagis-personalen måste ju tro att jag är världens sämsta morsa nu alltså. Bara att invänta ett samtal från socialen snart.
Jag är SÅÅÅÅÅ jävla trött på detta så jag vill bara gömma mig eller lämna iväg henne.
Appropå lämna iväg henne, idag (äntligen) ringde kortidsboendets chef upp mig och sa att på måndag ska jag komma och titta på ett boende och få information, så nu äntligen kommer kortis igång och jag kan eventuellt få den avlastning jag behöver!! Tjihooo jag bara längtar!!

Nu var det sista gången Filippa fick gå till sin farmor och farfar. Det funkar inte. Varje gång hon kommer hem därifrån är hon som förbytt. En besatt unge som skriker, gapar, härjar och allmänt as-piss-helvetes-skit jobbig. Något måste hända hemma hos dom som Filippa inte klarar av och får utbrott här hemma. Men det spelar ta mig fan ingen roll vad man säger till farmorn, för hon fattar inte ett skit om vad jag menar, vill eller säger!
Har försökt prata med henne ända sen filippa var bebis om att det blir kaos när hon kommer hem från dom. Så här har det alltid varit, men det verkar som att Fipsa regerar starkare och starkare.. på.. ja vad det nu är.
Idag kom hon hem efter att ha varit där en timme och kastar sand på Casper, försöker rymma, skriker, kör sin konstiga autistiska ansiktsmin. Sen när hon får gå in på rummet är hon helt galen och skriker sig hes, sprakar nästan sönder dörren och bara sitter och totalt flippar.

Något måste ju ske därborta alltså. Antingen tjatar hennes farmor hål i huvudet på henne, för den tanten är aldrig tyst. Eller så är det så jobbigt för filippa att faktiskt få bestämma allt, vilket hon får göra hos dom. Där är det Filippa som bestämmer vart folk ska sitta, när dom ska sitta och hur dom ska sitta. Hon får mat och godis när helst hon ber om det. Eller hon behöver nog inte ens be längre, hon får det nog direkt när hon kommer.
När hon var liten så gick filippa in i deras kök, och då trodde farmor att det var för att fipsa ville ha muminkex och röd dricka. Och enligt farmor var filippas första riktiga ord: pepparkaka! Välformulerat och perfekt uttalat!
Jag säger, yeah right! Tanten kanske också har någon form av autism. Inbillningssjuk om inte annat!
Jaja hur som helst, jag har fått lägga mina personliga åsikter åt sidan, för det är trots allt filippas farmor! Och eftersom hon inte har någon pappa så har jag trott att jag har gjort henne en tjänst att få ha en bra kontakt med sin släkt.
Men jag tror denna relation inte är sund. Tror inte filippa mår bra av att vara där. Något är det som inte stämmer, men vad kommer jag nog aldrig få reda på. Men så här kan det inte få fortsätta! Jag tar min mamma-roll och bestämmer att från och med nu (!) är det slut. Inga mer farmor besök utan mig! Och den dagen jag orkar, ska jag ta mig ett allvarligt snack med farmor och farfar och försöka få dom inse hur dom förstör Filippa!